Söndagsmorgonen var tidig. Var på plats vid mitt paradis en timme innan solen väckte dagen. En vacker dimma hängde över åkrarna där rådjuren brukar visa sej. Plötsligt fick jag se en välbekant siluett mot den vackra dimman. Rågeten visade upp sej så vackert . Men denna morgonen var hon inte ensam. Hennes kid stod och väntade på henne sen gled dom bort i det höga gräset. Ännu ett underbart möte med det vilda. Ett möte att minnas länge.