Ett stilla vårregn födde dagen . Dimman var grå och tät . Jag satt i bilen på väg hem till Läckeby . Plötsligt borta i horisonten fick jag se honom . Där på en björkgren satt den vackre . Ormvråken spanade ut över sitt revir . Plötsligt vände han sitt huvud mot bilen som stannade framför honom . Mötet varade bara i någon minut sen gled han iväg på sina mäcktiga vingar . Jag tackar dej min bevingade vän för att jag mötte dej denna disiga morgon . Dagen var räddad .